Det finns olika sätt att lägga upp sin ekonomi på när man lever tillsammans med någon. För en del passar en helt eller delvis gemensam ekonomi bäst, andra kan föredra separata ekonomier. Olika upplägg kan passa bättre i olika situationer

• En helt gemensam ekonomi innebär att man lägger ihop sina inkomster, betalar utgifter, sätter av till bådas sparande och använder sedan det som blir kvar gemensamt.
• En delvis gemensam ekonomi kan se ut på olika sätt, man kanske delar på gemensamma utgifter, kanske ett visst gemensamt sparande, men det som blir kvar efter det bestämmer var och en över.
• En separat ekonomi innebär att man kanske delar på boendekostnad men resten sköter var och en själv.

Olika uppdelningar passar olika par. Tjänar båda ungefär lika mycket är det oftast inte något större problem att dela upp ekonomin på ett jämställt sätt. Givet att man delar på de gemensamma utgifterna så har båda samma ekonomiska möjligheter att få pengar över att till exempel kunna spara. Skiljer det i lön bör man fördela utgifterna utifrån det.

– Skiljer det i lön bör man planera privatekonomin efter det för att båda ska få möjlighet att skapa en trygghet i sin egen privatekonomi. Man kan till exempel fördela utgifterna procentuellt efter respektives lön eller utgå från att var och en ska ha ett visst belopp kvar varje månad, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom.

Procentuell fördelning

Om man lägger ihop bådas inkomst efter skatt och ser hur stor var och ens del är får man fram en procentuell fördelning. Om till exempel den ena har en inkomst på 30 000 och den andra 20 000 kronor efter skatt, så blir den totala inkomsten efter skatt 50 000 kronor och den procentuella fördelningen 60 respektive 40 procent. Det vill säga den med högre inkomst bidrar med 60 procent av inkomsten och den med den lägre inkomsten med 40 procent.

En procentuell fördelning innebär då att man fördelar de gemensamma utgifterna därefter, det vill säga den med högre inkomst betalar 60 procent av utgifterna och den med lägre inkomst betalar 40 procent.

Samma belopp kvar varje månad

Ett annat sätt att dela på gemensamma utgifter är att se till att båda har ett lika stort belopp kvar efter att de gemensamma utgifterna är betalda varje månad. Skiljer det mycket i inkomst innebär det att den som tjänar mer också betalar betydligt mycket mer av de gemensamma utgifterna.

Med nödvändiga levnadskostnader inklusive boende på 23 000 kronor per månad*) kan hushållets ekonomi se olika ut beroende vilken uppdelning man gör.

– Varje hushåll avgör själva hur de vill göra med sin ekonomi, men det är viktigt att man pratar igenom och är överens om hur utgifter ska fördelas. Skiljer det mycket i lön så kan det vara klokt att på något sätt fördela utgifterna utifrån det. Och glöm inte småutgifterna, de är ofta större än man tror, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Mindre konflikter om gemensam ekonomi

En av fyra uppger att det uppstår konflikter om ekonomi mellan sig och sin partner. I hushåll där man har helt gemensam ekonomi är det mindre konflikter om pengar än i hushåll med bara delvis gemensam ekonomi. Detsamma gäller för hushåll där man delar lika på småutgifterna, det vill säga småinköp av till exempel vantar till barnen och presenter till kalas. Just småutgifter är annars något som kvinnor uppger att de i större utsträckning än männen betalar mer av.

– Försök att även dela på alla småutgifterna, man kan till exempel ha ett gemensamt konto med varsitt kort till som man använder till den här typen av inköp. På så sätt kan man slippa onödigt tjat och konflikter om pengar hemma, säger Madelén Falkenhäll.

*) Källa: Swedbank, beräkningar över nödvändiga levnadskostnader utifrån olika typhushåll.